Etikettarkiv: Vailao

Tre frågor om världen i Förlora för att vinna

Förlora för att vinna

I samband med att vi spelade in en intervju för Marcus Olaussons poddcast Ordbyting Podd bad jag honom att ställa tre frågor om världen i Förlora för att vinna (som han inte läst klart). Tanken är att det kan vara intressant även för andra som börjat läsa eller vill läsa boken. Så här kommer Marcus frågor om världen med mina svar… :-)

Det mest iögonfallande är vailanernas färgglada hud som ändrar färg efter deras humör. Hur har du tänkt kring detta, vad det fyller för evolutionär funktion osv?

Vailanerna är främst inspirerade av havslevande djur och deras mönster skapas på motsvarande sätt som för bläckfiskar. Den utvecklades från början som ett kamouflage från rovdjur (som det finns många på planeten). De rörde sig ursprungligen i en stor mängd miljöer och därför behövde mönstrena kunna ändras. Det här skiljer sig från deras tidigare utvecklingssteg där de främst är bosatta och därför inte har samma behov av kamouflage. Den kommer alltså först i deras vuxenform. Som foster och barn har de med andra ord inget kamouflage. Det varierande kamouflaget utvecklades också sedan som ett sätt att kommunicera innan språket utvecklats. Det var i samband med det kopplingen till känslorna kom, eftersom det var viktig information att kommunicera. Förmågan blev sedan kvar när språket utvecklades och de har numera svårt att medvetet kontrollera det. Deras mönster har också blivit mer fast.

Vailanerna är långa, ungefär dubbelt så långa som människor vill jag minnas, beror det på gravitation eller andra faktorer?

Att det är möjligt beror på den lägre gravitationen. Utvecklingsmässigt beror det också på ett skydd mot rovdjur. De är inte speciellt snabba utan behövde förlita sig på list, kamouflage och att i god tid upptäcka eventuella rovdjur. Eftersom de också rör sig över stora ytor kunde de inte förlita sig på en god kännedom om omgivningen, eftersom den ofta var helt ny för dem.

Deras samhälle upplevs som lågteknologiskt men ändå har de teknisk apparatur som låter dem transportera en människa till deras värld. Vad har drivit deras utveckling? Vad har hämmat den?

Så långt som du hunnit i berättelsen har du enbart stött på en stad. Deras planet är uppbyggt med ett stort antal stater som består av en huvudstad med omkringliggande bosättningar. I staden Eco, som är den stad som Sophie kommer till först och också är den stad som hämtade dit henne, finns det en spänning mellan utveckling och att behålla saker vid det gamla. Staden grundades av en man som ville att alla vailaner skulle slippa den vandring som de gör när de är könsmogna och därför ville skapa den optimala staden att leva i. Han var under sin livstid (och vailaner lever länge) styrande i staden och påverkade hur den utvecklades. Han såg Eco som en slutpunkt, inte en startpunkt. Den synen har naturligtvis inte delats av alla som senare levt i staden, vilket gjort att det trots det finns en livskraftig teknologisk utveckling. På grund av grundarens inställning är den dock dold. Det innebär att i många av de äldre husen finns inre delar som inte ser ut som de gamla och rymdraketer döljs under ytan. Samtidigt har hans inställning delvis stoppat utveckling som exempelvis telefoner, eftersom han inte såg behov av det när vailanerna som lever runt staden lätt kan vandra in till Eco och rapportera vad som händer. När det gäller andra teknikområden är de före oss som exempelvis med vagnar som svävar. I andra delar av planeten har de inte alls samma motstånd och där finns tekniken också mer synlig.

Tack Marcus för frågorna! :-)

Så det var lite kort kring världen i Förlora för att vinna som handlar om Sophie som kommer till planeten Vailao, hamnar i konflikt med de styrande för staden Eco och måste fly. Om du är nyfiken på den så kan du just nu köpa den till halva priset i sommarkampanjen på Adlibris. Köp den här till sommarpris.

FacebookTwitterGoogle+PushaShare

Inspiration från Ursula K Le Guin gav upphov till ny värld

Förlora för att vinna

När jag får frågan om det är böcker som ger min främsta inspiration till nya berättelser, brukar jag svara: ”Nej, det är snarare det jag upplever samt händelser i samtiden och fakta.” Det finns dock ett undantag och det är boken ”Förlora för att vinna” som är en annorlunda kärlekshistoria som utspelar sig på planeten Vailao.

”Förlora för att vinna” kom till efter att jag läst Ursula K LeGuins ”Berättelsen är världens språk” som skildrar mötet mellan observatören, lingvisten Sutty, och befolkningen på planeten Aka. Ett möte som till en början är ett icke-möte. Det visar sig nämligen att den civilisation som fanns på Aka då Sutty begav sig från Terra, en resa som tog henne 60 år, inte längre finns. Berättelsen gjorde ett djupt intryck på mig och om du inte läst den så rekommenderar jag den (även om den är svår att få tag på numera).

Läsupplevelsen blev startskottet på en lång tids funderingar kring kulturkrockar och hur historien påverkar nuet. Teman som i och för sig genomsyrar mina andra böcker också… 😉 Ur funderingarna dök diplomaten Sophie upp. Hon som inte alls lämpar sig som diplomat utan som tvärtom får uppdraget för att hennes arbetskamrater ska slippa henne. Sophie dök först upp i novellen ”Skiftning”, men berättelsen ville inte släppa taget. Därför skrev jag en fortsättning under NaNoWriMo. Jag trodde då att den skulle bli ganska kort, men berättelsen om hur Sophie hittade sin plats på den främmande planeten blev 100 000 ord till slut.

Boken har fått väldigt positiva recensioner, se bl.a. på Goodreads. May-Louise Andersson skrev exempelvis på Boktipset om boken: ”På Vailao är livsreglerna annorlunda; kärleken är viktig och den är evig. Varje andetag räknas, minst sagt. Läs boken och du får veta varför. Eva Holmquist kan med få meningar få fram kärleksscener utan att ta till enkla floskler.”

Novellen som blev startskottet har däremot inte blivit publicerad ännu. Kanske skulle jag ta och redigera den… 😉

Om du är nyfiken på ”Förlora för att vinna” som blev till på grund av inspirationen från Ursula K Le Guins bok ”Berättelsen är världens språk” så kan du:

Köpa e-boken

Köpa boken

Dessutom finns den på många bibliotek. Om du läst ”Berättelsen är världens språk” så kommentera gärna om hur du upplevde den. Har du dessutom läst ”Förlora för att vinna” skulle det vara intressant att höra om du kunde upptäcka att den inspirerats av Ursula K Le Guin.

Vi ses på bokmässan i höst!

sidhuvudbokmässan

Förra helgen var jag i Göteborg och träffade Annika Bengtsson, Joanna Björkqvist och Birgitta Fernström för att planera bokmässan i höst. Vi träffades på en restaurang i centrala Göteborg och hade väldigt trevligt samtidigt som vi diskuterade monterprogram, monterinredning och andra intressanta frågor. Vi kommer alla att dela monter och det ska bli jättekul att än en gång ställa ut på bokmässan. Jag har inte varit med som utställare sedan 2012, men nu är det dags… :-)

Förhoppningsvis blir ”Hoppa, så fångar jag” (tredje delen i Diligentiaserien klar tills dess, men det är inte helt säkert. Det hänger mycket på hur redigeringen går. Manuset är i alla fall ute på första provläsningsrundan som fokuserar mest på strukturella frågor.

Ska du besöka bokmässan i år? I så fall vore det kul om du kom förbi vår monter och sa hej… :-)